Nyheter! In English!

Hem
Syfte
FMRI
Information om nackskador
Domar
EU-Rätt
Personliga berättelser.
Hjälpmedel
Bli medlem
Seminarium
Socialstyrelsen
Misstag i vården
Försäkringsfrågan
OBS att tänka på!
Smärtbehandling
Försäkringskassan
Hedersmedlemmar
DMX fluoroscopy
Pressrummet
Kontaktpersoner i Nackskadeförbundet
Bli sponsor
Rapporter
Länkar
Arkiv
Konsekvens av en trafikolycka 1981

Brättelse av Carina Andersson

1981 var jag inblandad i en trafikolycka, (låg hastighet och totalstopp.) hamnade på sjukhuset och gick hem med en halskrage. 1994 i samband med slakt efter jakt fick jag en tre meter lång dörrbom i huvudet snett uppifrån. De första åren märkte jag inte så mycket av dessa, men med tiden ökade mina besvär ifrån nacken, något samband med dessa händelser och mina besvär gjorde jag inte. åren gick och jag hade framför mig en smärtsam tillvaro med nervsmärtor som strålade ut i rygg och armar, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, svårt att sova pga smärtan och bortdomnade armar.

Min livskvalitet blev sämre och sämre, kunde inte glädjas av saker som tidigare var roliga, att ha mina barnbarn i närheten blev till en belastning. Klarade inte av mina hobbyn. Orken till det mesta försvann. Jag började känna att jag orkade inte sköta mitt arbete längre och en framtida tillvaro som "sjukpensionär" skymtade, med ökande symtom och medicinförbrukning.

Min husläkare skickade mig tillsjukgymnastiken och smärtan skulle "tränas" bort. Vi prövade olika farmaka typ neuroleptika, SSRI mediciner förutom smärtstillande. Jag tog upp mina besvär från nacken med en smärtläkare som viftade bort detta med att "det gör vi inget åt". "Du får ta smärtstillande".

Efter kontakt med dr Bengt Johansson som kunde konstatera att mina besvär hade en koppling till min nacke och de trauman jag fått. (en bilolycka samt en bom som föll över mitt huvud). Då förstod jag att det kunde göras något åt mina besvär, att någon lyssnade på mig och tog mig på allvar.

Efter operationen är mina besvär från nacken nästan helt försvunna, jag börjar återgå till mitt arbete, jag arbetar idag 4 timmar per dag. Min sömn är mycket bättre, vaknar inte av bortdomnade armar. Jag behöver inte ta smärtstillande som tidigare. Eftersom jag sover bättre så får även hjärnan vila och koncentrationen blir bättre.

Hela mitt liv har fått en bättre kvalitet. Jag börjar se fram emot att kunna umgås med mina barnbarn på ett bra sätt, återta hobbyn, hund mm. Om jag skulle uppskatta allt detta i siffror så har mitt liv förbättrats med minst 75%.

Torsby mars 2007
Carina Andersson




   © Nackskadeförbundet
besöksräknare
Besöksräknare
Startad den 19/5 2010